LOU och tågstrejk

Nu har notan kommit för den stora tågstrejken när SEKO satte ner foten rejält och fick Veolia på knä. Det var inte, som många trodde, hotet om att stänga tunnelbanan i Stockholm utan ett helt annat varsel som avslutade allt. Jag ringde min sambo, som jobbar på Trafikverket men tidigare varit en av de många tågvärdar på Veolia som striden handlade om. Jag berättade att strejken snart var över och hon undrade lite över min synska förmåga.

De har varslat GreenCargo-personalen i Göteborgs Hamn.

Jag visste att nu var det över. Nästa bud skulle Almega tvinga Veolia att acceptera. Det fanns inga alternativ. Varför, kanske vän av ordning undrar? För att när hamnen i Göteborg stannar – då stannar Volvo. Och en rad andra gigantiska företag som är beroende av att hamnen, Sveriges största, fungerar. Vad händer när Volvo (och en rad andra stora företag) riskerar tappa mångmiljonbelopp varje dag? De vänder sig till sin arbetsgivarorganisation Almega. Och då tvingas Almega välja mellan ett franskt bolag som ska sälja sin verksamhet (Veolia) och en rad stora svenska eller delvis svenska bolag? Adjöss Veolia.

Så kom det sig att budet blev en totalseger för Seko.

Och mest av allt är jag besviken på upphandlingen som gav Veolia kontraktet. De budade in sig med 50 miljoner under alla andra. Lägsta pris. Ekonomiskt mest fördelaktigt. Men uppenbarligen har någon missat att ta med personal- och HR-frågor i underlaget och betygssätta dem. Jag hoppas någon på Region Skåne vill låna in mig till att bistå dem nästa gång. För det var bedrövligt.

Om inte annat kan man ju fundera på om det var sådär värst ekonomiskt fördelaktigt. De 50 miljonerna man sparade har nu att matchas mot de 80 miljoner som strejken kostar regionen. Var fanns det ekonomiskt mest fördelaktiga i detta?