Sorg och begravning

Idag begraver vi min styvfar. Under tjugosex år var han och min mamma gifta.  De träffades kort efter hon och min egen pappa separerat.  Jag var redan femton-sexton när det hände och hade bra kontakt med min egen pappa så den nya mannen i mammas liv blev aldrig min ‘pappa’.

Men även jag kunde se att han var bra för mamma.  Lugn och trygg.  Under de tidiga åren tillsammans reste de ofta.  I köket sitter ännu en inramad meny från en restaurang i Rom som de besökt.

Han var spännande också. Berest och hade jobbat i Saudi. De skaffade hus, gifte sig och blev en självklarhet i mitt liv.

En händig hantverkare med fötterna på jorden. Alltid nära till ett leende och ständigt redo att ställa upp för den som behövde hjälp. En lugn  och trygg kraft.

Även om glöden fallet lite över åren mellan honom och mamma, särskilt sedan de sålt huset, var jag glad att jag aldrig behövde oroa mig för henne, så länge hon hade honom.

Men ingen av oss anade att han förmodligen i många år kämpat mot återkommande depressiva perioder. Intermittenta attacker där mörkret jagade honom. Han, likt många män i sin generation,  pratade aldrig om känslor.  Faktum är att han sällan pratade om sig själv alls. Kanske var det en självutplånande gest, kan man tänka, såhär i efterhand.

Varför får vi aldrig veta, men kvällen den sjunde maj förberedde han noga sin död och gick mörkret till mötes med bilen fulltankad, disken diskad och vattnet avstängt i sommarstugan. Klotgrillen släpades in i det lilla, lilla sovrummet och röken kvävde honom till döds.

Han är borta nu. Den trygga klippan var full av sprickor och ingen av oss såg det. Idag tar vi vårt farväl. Och världen har förlorat en man som var oerhört älskad men själv bara såg mörker och ensamhet.

Jag kommer nog i text framöver bearbeta det här på många sätt. Självmord sökte sig in i min novell utan att jag planerade det.  Jag tror att karaktärer med dolt mörker kommer dyka upp, och annat. Vi hanterar döden olika. Idag ska jag böra både min egen och förhoppningsvis min käraste mammas.

Att jobba med upphandlingar

Det har kanske undgått några av er att min andra bok släpptes i början av april. Upphandla rätt och lätt är en nybörjarbok för den som kommer i kontakt med offentlig upphandling och är beställare. Den är ovanlig på så sätt, för det enda lättlästa som finns är riktat mot leverantörer och hur de lättare vinner upphandlingar.

Min bok, utgiven på Komlitt förlag, tittar på den andra sidan och alla de regler som man har att förhålla sig till. Jag försöker på ett realistiskt sätt ge handfasta råd som inte drunknar i lagtext. Det finns gott om sådan litteratur om man verkligen vill fördjupa sig i rättsfall, praxis och undantag i den komplexa lagstiftningen. Jag har istället fokuserat på de vanligaste fallen, de vanligaste fällorna och konkreta råd kopplat till hur en offentlig organisation fungerar.

Jag har haft förmånen att få jobba med kommunal verksamhet i snart ett årtionde. Jag har också varit leverantör från tid till annan och har därför sett båda sidor av myntet. Min styrka i mitt ”vanliga” jobb som konsult, är att sätta mig in i organisationens egna förutsättningar och ta ett perspektiv inifrån. Precis så är Upphandla rätt och lätt skriven.

Upphandling är inte farligt. Det är krångligt och lite bökigt, men det finns tydliga regler att följa. Gör du det, så behöver du inte oroa dig om det skramlas lite i kulisserna från besvikna företag som inte vunnit. Om du vet vad du vill ha och kan formulera det enligt regelverket, kan du få en riktigt framgångsrik upphandling.

Jag hoppas att boken primärt ska läsas av de som inte jobbar med upphandling som yrke, utan snarare av projektledare, administratörer och andra tjänstemän som kommer i kontakt med upphandling som en nödvändig del av jobbet. Jag hoppas min bok ska vara lätt nog att svälja enkelt – men innehållsrik nog att vara ett handfast stöd.

Upphandling är spännande, det är ett pussel av regler och krav, och att försöka förutsäga hur andra tolkar det man skrivit. Spännande, givande och klurigt ibland. Kommentera gärna på min författarsida om ni har egna erfarenheter av upphandlingar

Författaranda i Gamla Stan

Det är en tidig morgon. Jag hör någon med en lastbil. Metallvagnar över kullersten. Tidiga leveranser eller sophämtning av något slag. Jag tittar ut och har gränden några meter åt varje håll, ett mikroskopiskt torg nedanför. Jag är på ett litet hotell, undangömt i Gamla Stan för mitt vanliga arbetes skull.

Ändå kan jag inte låta bli att tänka på att det här är en fantastisk miljö att skriva i. Jag skulle kunna sitta här, till och med på rummet, och bara snegla ner i gränderna och skriva stora verk. Så drömmer alla vi som när författardrömmen förstås. Men det är något med den gamla miljön som är lockande. Fiken, restaurangerna och mötesplatserna avlöser varandra här och kryddas bara med några doser av turistfällor i svenskt format. Allt är nära från Gamla Stan.

Just nu filar jag faktiskt på det som kan komma att bli min första skönlitterära produktion, en lätt steampunkinspirerad novell. Vi får se om den håller måttet när juryn ska bedöma om några veckor. Det är i vart fall spännande och känns roligt efter att ha skrivit två fackböcker som ”Kraschen” och ”Upphandla rätt och lätt”. Sommaren blir skönlitterär, det är helt klart.

Och snart, alldeles snart, kan jag presentera den där nyheten jag gått och burit på ett tag, för nu är det klart och väntar bara på ett startskott. Det är mycket kvar som ska ske i maj.

(Bilden är CC-BY-SA Jürgen Hofstadt)

Veckan när misslyckande kom till radion

Det har varit en oerhört händelserik vecka. Först fick jag positivt besked från ett projekt jag haft länge och det kommer ge mig en ny roll där jag kan prata om entreprenörskapets baksidor. Samtidigt har jag nu fyra olika projekt kopplade till upphandlingsfrågor, som ju är temat för min andra bok.

Jag var i måndags på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och föreläste för entreprenörsstudenter. Jag blev också bokad på Dagens industris gasellgala och på ett stort event om misslyckande i företagsvärlden i Malmö i maj.

Men största nyheten i veckan utifrån författarskapet är ändå att jag fick förmånen att vara med i Sveriges Radio, i popkulturprogrammet PP3. I onsdags var jag med i radion ungefär halvvägs in. Om du missade att lyssna kan du hitta en länk här för att lyssna. I klippet utan musik kan du hoppas till 30 minuter så kommer jag in precis efter heltimmesavbrottet.

Jag har alltså nu två böcker ute: Kraschen – om entreprenörskapets baksida, som gett mig mer gehör än jag trodde var möjligt. Och helt ny från tryckeriet är Upphandla rätt och lätt på Komlitt förlag, som handlar om upphandlingsfrågor. Det är två starka titlar inom fackboksområdet och just nu ägnar jag mig skrivmässigt mer åt det skönlitterära. Det gör att jag troligen kommer ha helt olika sorters läsare som hänger med mig här i bloggen på sikt. 🙂

International Business School Jönköping

Jag fick förmånen att föreläsa på internationella entreprenörsprogrammet vid Högskolan i Jönköping som gjort sig ett namn för att prata om entreprenörskap. Det är inte första gången som studenter, när de själva tillfrågas, väljer att de vill höra mer om hur man misslyckas konstruktivt och hur man överlever smällen om det går fel. Jag tror att det är en sund ingång i entreprenörskapet att inte bara förutsätta att varje försök att bygga bolag är en automatisk framgång. Oerhört givande som vanligt att prata med studenter. Stort tack till Marcela Ramirez-Pasillas som bjöd in.