Helgarbete med boken om upphandling

Som skribent försöker jag nu expandera mitt skrivande till ett helt eget affärsområde. Serien med böcker om konkurs där Kraschen är den första, är tänkt att bli två separata spännande projekt som jag jobbar på nu, samtidigt som jag försöker komma ut och prata mycket om boken.

Samtidigt skriver jag på bok nummer två, som är en guide i offentlig upphandling riktad inte mot de många företag som vill vinna upphandlingar – utan mot de många offentliga organisationer som är intresserade av att få rätt på sina upphandlingar och få lagen om offentlig upphandling att arbeta för dem och inte mot dem.

Det är en förhoppning att det här är lite av ett cross-overprojekt, en bok om upphandling som kan ge mig mer jobb som upphandlingskonsult. Jag kommer personligen stärka min konsultkapacitet i området under våren och räknar med att kunna vara en riktigt bra tillgång lagom till att boken kommer ut i sommar någon gång.

Utöver det laddar jag för en späckad bokvecka med mycket PR-arbete och en signering (Center Syd i Löddeköpinge).

Ha en fortsatt god söndag!

Att bygga momentum för boken om konkurs

Med en bakgrund där marknadsföring och försäljning ofta stått i fokus, är varje bransch en ny lärdom. Att marknadsföra sin egen bok är lite speciellt. Det är helt och hållet en produkt du skapat själv (nåja, med stort tack till redaktör och förlag) och därför blir marknadsföringen personlig. För mig och min bok Kraschen är det lite lättare eftersom ämnet i sig är så angeläget.

Jag har börjat sätta samman utkast till en projektplan för hur man skulle kunna införa strukturellt stöd till konkursdrabbade företagare. Idag finns ingenting. Och med ingenting menar jag att ingen myndighet eller organisation kontaktar den företagare som gått i konkurs för att förklara hur det fungerar. Konkursförvaltaren har på sin lott att informera företagaren om vad som gäller, men det är egentligen ett sidouppdrag från dennes egentliga syssla – att samla in och katalogisera de tillgångar som finns i konkursboet för att sedan sälja av till bästa pris.

Kort sagt – konkursförvaltaren jobbar inte med företagarens bästa för ögonen, utan för de borgenärer som har fordringar på företagarens nu avlidna verksamhet. Med det för ögonen har jag den största respekt för de empatiska och trevliga konkursförvaltare jag träffat under arbetet med boken och under min egen konkurs.

Men mer än så finns inte. Alla jag pratar med tycks vara överens om att det här är viktigt att lyfta. Ändå händer ganska lite. Därför gör jag som med boken – det som inte finns får jag försöka skapa. Jag tror det finns ett större intresse än vad man anar att prata om konkurs, och det behövs verkligen.

För att göra det krävs uthållighet, en bok är inte en lättrörlig produkt som bara rasslar iväg på hyllorna. Det krävs lite tur, bra marknadsföringsstöd från förlaget och rätt timing. Och envishet, framförallt envishet. Mycket signeringar (främst för skönlitteratur) och mycket föreläsningar (mer för facklitteratur). Varje såld bok är en vinst, om än mycket liten. Därför gäller det att skapa ett momentum för det ämne boken handlar om när det gäller facklitteratur och det är det jag håller på med nu. Särskilt viktigt just för så angelägna ämnen som konkurs, vilket potentiellt berör alla hundratusentals företagare runtom i landet, deras familjer och i slutändan alla anställda i ägarledda bolag. Det finns mycket kvar att göra.

Fast inte idag, för idag ska jag faktiskt ta ut en ledig familjedag (nåja, nästan) fram tills ikväll, då jag återfinns på Akademibokhandelns mingelkväll som jag skrivit om ett par poster ner. Imorgon fortsätter marknadsföringen.

(Bilden är CC-BY Sean MacEntee)