LOU och tågstrejk

Nu har notan kommit för den stora tågstrejken när SEKO satte ner foten rejält och fick Veolia på knä. Det var inte, som många trodde, hotet om att stänga tunnelbanan i Stockholm utan ett helt annat varsel som avslutade allt. Jag ringde min sambo, som jobbar på Trafikverket men tidigare varit en av de många tågvärdar på Veolia som striden handlade om. Jag berättade att strejken snart var över och hon undrade lite över min synska förmåga.

De har varslat GreenCargo-personalen i Göteborgs Hamn.

Jag visste att nu var det över. Nästa bud skulle Almega tvinga Veolia att acceptera. Det fanns inga alternativ. Varför, kanske vän av ordning undrar? För att när hamnen i Göteborg stannar – då stannar Volvo. Och en rad andra gigantiska företag som är beroende av att hamnen, Sveriges största, fungerar. Vad händer när Volvo (och en rad andra stora företag) riskerar tappa mångmiljonbelopp varje dag? De vänder sig till sin arbetsgivarorganisation Almega. Och då tvingas Almega välja mellan ett franskt bolag som ska sälja sin verksamhet (Veolia) och en rad stora svenska eller delvis svenska bolag? Adjöss Veolia.

Så kom det sig att budet blev en totalseger för Seko.

Och mest av allt är jag besviken på upphandlingen som gav Veolia kontraktet. De budade in sig med 50 miljoner under alla andra. Lägsta pris. Ekonomiskt mest fördelaktigt. Men uppenbarligen har någon missat att ta med personal- och HR-frågor i underlaget och betygssätta dem. Jag hoppas någon på Region Skåne vill låna in mig till att bistå dem nästa gång. För det var bedrövligt.

Om inte annat kan man ju fundera på om det var sådär värst ekonomiskt fördelaktigt. De 50 miljonerna man sparade har nu att matchas mot de 80 miljoner som strejken kostar regionen. Var fanns det ekonomiskt mest fördelaktiga i detta?

Ideologi en midsommarmorgon

8604006688_81a54d5ab3_z En debatt på Piratpartiets hemsida sprungen ur den här debattartikeln, författad av Gustav Nipe, förbundsordförande för vårt ungdomsförbund Ung Pirat, fick mig att börja formulera en post om varför det inte alls är märkligt att Piratpartiet ser en vision om frivandring – där Sveriges gränser är öppna och välkomnande inte bara inom Schengen utan i stort.

Vår ideologi är sprungen ur tron på att Internet symboliserar en övergång till ett kunskapsbaserat samhälle. Vi tror att Internet saknar gränser, att det gör världen bättre och fredligare – om det får vara fritt och tillgängligt för alla. Därför värnar vi om upphovsrättsreform och fri delning av kunskap och information mellan människor så länge man inte försöker tjäna pengar på andras bekostnad. Därför kämpar vi för ett Internet som ska vara fritt och öppet för alla – något som är en självklarhet för många svenskar, som ovetande surfar på utan att veta om att en rad stora företag vill låsa ner Internet så att det istället fungerar som kabel-tv kanalerna, med färdiga paket med vad du kan och får surfa till.

Men nu breddas partiet. Vår syn blir en lupp, med vilken vi skärskådar resten av samhället. Och vår kärlek till ett progressivt samhälle där kunskap- och informationsfrihet  står i centrum blir till ett synsätt som exporteras till andra områden i samhället.

För mig är den ideologiska grundbulten, bortom all teknik att i in kunskapsdominerad värld där (nästan) all information är digitaliserad, är system, plattform och struktur underordnat användaren/medborgaren/individen och dennes behov, förutsättningar, önskemål och vision om att använda systemet.

Jag arbetar ju då och då som kravställare och projektledare för IT-projekt. På samma sätt som jag alltid vurmar för att en ny webbplattform ska utgå från slutanvändarens behov, inte systemadministratörens eller den som äger de kommersiella intressena i systemet, så vill jag se ett samhälle som utgår från slutanvändarens behov. All erfarenhet visar att det är detta fokus som ger bäst resultat.

Och då börjar jag ALLTID i den slutanvändargrupp som har störst behov av stöd, för att se vilka behov de har. Jag kanske inte kan tillgodose alla behov där, men en lägstanivå, som sedan får sätta tonen – med så stora möjligheter som det bara går för de som är mer avancerade att ta till sig mer och mer av systemet. Utan att lämna någon utanför.

Alltså är det för mig inte ett långt tankesteg alls mellan att kräva så öppna gränser som möjligt och vår fildelningspolitik. Fri kunskap. Fri information. Fria människor, fria att resa och bo var de vill. Buggarna i integrationssystemet får inte belasta användarna i form av papperslösa på flykt, och därför är det självklart för mig att gå till val på att papperslösa ska få omedelbar asyl, på att avhoppade elever ska få särskilt stöd, och på att alla hemlösa ska få tak över huvudet.

Samhällssystemet, strukturerna och de buggar som finns i dem, får inte gå ut över slutanvändarna. Vi i Piratpartiet är den tekniska supporten för det samhällsystem vi kallar Sverige. Vår vision är Sverige 2.0, ett framtidssamhälle där kunskap och information är fri, delad och tillgänglig för alla.

I detta finns både tekniska och mänskliga aspekter. Och vi ska aldrig rygga för vare sig de ena eller de andra. För mig är båda lika viktiga i piratideologin – förändringen av strukturerna som ger oss friare information, och förändringen av samhällssystemet som ger oss friare människor.

BILDER: Sigfrid Lundberg CC-BY-SA (2.0)